Det råmaterial som man utgår från vid papperstillverkning kallas pappersmassa. Den består i sin tur av trä, som kallas för massaved. Även returpapper används idag i allt större utsträckning för papperstillverkning, men man skiljer mellan färskmassa, det vill säga pappersmassa av trävirke, och returfibrer. Läs mer om pappersmassa på wikipedia.
Trä består till största delen av cellulosafibrer, och det är dessa som binds samman för att skapa ett pappersark. För att skapa pappersmassa måste fibrerna frigöras, vilket kan ske på två sätt: antingen på mekanisk väg, genom att veden mals ned, eller på kemisk väg, vilket bryter ner ämnet lignin som finns i trä och som binder samman fibrerna. Den första metoden har fördelen att väldigt lite virke går till spillo, medan den andra har fördelen att ligninet rensas bort, vilket å andra sidan ger en mindre mängd massa. Läs mer om framställning av pappersmassa på alltomvetenskap.se
Själva pappersframställningen sker i fyra huvudsakliga steg. Det första kallas mäldberedningen, och innebär att pappersmassan blandas med vatten och mals ned. I detta skede blandar man också in eventuella andra pappersmassor för att pappret ska få precis de egenskaper man vill ha. Olika fyllningsmedel som till exempel krita tillsätts också för att pappret ska bli vitare och mindre genomskinligt. Mälden späds ut med så kallat bakvatten och sprutas ut på pappersmaskinens vira, en plastduk som släpper igenom vatten och som rullar. Där rinner vattnet ur mälden. Detta kallas för avvattning.
Nästa steg i processen kallas för pressning, och innebär att mälden pressas mellan valsar, där avvattningen också fortsätter genom att vatten sugs ut ur massan. Detta upprepas 3-4 gånger. Sedan går pappret över till torkningen, där det glider på torkvalsar och torkas mot uppvärmda torkcylindrar. Efter denna del av processen är pappret till 95 % torrt.
Slutligen återstår bara att färdigställa pappret, vilket kan ske genom flera steg. Normalt pressas pappret mellan ytterligare valsar, för att jämna ut pappersytan. Man kan också ytbehandla pappret på olika sätt, som att till exempel ytlimma det för att minska dammet som sprids från pappret. Om pappret är ämnat för tryck kan det behöva bestrykas med kaolin, krita eller titandioxid, vilket förbättrar papprets tryckegenskaper. Läs mer om de olika stegen i processen på skogssverige.se. Det sista som görs är att skära till den färdigbehandlade pappersrullen till ark i arkmaskiner. Läs mer om färdiga papper och deras ändamål på wikipedia.
